Boken om mig

Kapitel 6 – mina vänner

Jag har ganska många kompisar, men jag har fyra tjejer som jag tycker extra mycket om, och nu ska jag berätta lite om dom!

Julia Emelie Thorell

Vi har varit vänner hela livet! Ändå sen vi var pyttesmå bebisar har vi känt varandra. Hon har varit min bästa vän i flera år, ingenting har kunnat skilja oss åt, men så kom det en dag då allt bara sprack, vi blev så arga på varandra att det inte ens gick att prata. Det tog ett halvår att lösa det. Jag fattar inte vad det var som hände, men det kanske var det som behövdes? Efter det bråket har vi kommit närmare varandra känns det som. Man har aldrig tråkigt när man är med Julia, vi kan hitta på de mest galna sakerna men ändå är det alltid kul att vara med henne! Liksom vem kommer på att man ska bada den 1 april? Jo, jag och Julia gör det. Jag ska nu berätta om ett minne jag har med henne. Det var för tre år sedan tror jag.

Vi skulle åka till Jönköping till ett badhotell, jag, mamma, Julia och hennes mamma. Vi kom väl dit på förmiddagen någon gång, vi fick våran nyckel till rummet och gick för att packa upp. Jag och Julia byter snabbt om och springer ner till äventyrsbadet. Vi låg i där säkert hela eftermiddagen. Så när vi gick upp för att duscha och byta om för att gå ner och äta middag var vi skrynkliga som russin. Medans vi åt fick vi syn på att det hängde en brun persienn bredvid oss, nyfikna som vi är öppnade vi en springa och kollade, och där satt det en kille i 40 års åldern kanske, som fick syn på oss, vi blev helt paffa och släppte persiennen och började gap flabba! Sånt kan man bara göra men Julia. Efter ett tag gick vi upp till rummet och tog det lite lugnt och satt och pratade. Sen somnade vi. Nästa dag gick vi ner och åt frukost snabbt och sen var det full fart ner till äventyrsbadet igen, samma som förra dagen, vi låg i hela förmiddagen ända fram till lunch, upp och äta snabbt och sen ner igen! Så gick det till hela dagen. Men när vi skulle börja fixa i ordning i rummet och packa ihop våra saker, villa inte jag o Julia det, så mamma och Marie fick göra det åt oss, så vi fick bada mer! Men dom sa att vi var tvungna att gå upp och duscha snart, men såklart glömde vi det, och efter ett tag hör vi badvakten ropa i mikrofonen ”Kan Emelie och Julia komma upp ur poolen?” Vi skämdes och började skratta jättehögt och gick upp. Det är ett minne jag aldrig kommer glömma!

 

Emma Kristina Johansson

Trots att jag och Emma bara har känt varandra i fem år så är hon en av mina närmsta kompisar just nu, och jag tror hon kommer vara det i framtiden också. Nu i sommar kommer vi skaffa det fetaste minnet verkligen! Vi ska till Spanien i sommar också, då kommer vi få många minnen! Min farmor och farfar har ett hus där så vi passade på att köpa biljetter och ta en skön semester. Men nu ska jag berätta lite om hur vi träffades.

Det var på en fotbollsträning i Hemsjö som Emma och hennes syster Mathilda kom gående med rosa och blå blommiga shorts, Mathilda hade de rosa och Emma de blåa shortsen. Jag kommer ihåg det väldigt tydligt. Dom satte sig på sina fotbollar medan vi väntade på våra tränare Sofia och Mickan. De satte igång träningen och vi började springa. Sen kommer jag inte ihåg vad vi gjorde på just den träningen, men jag kom ihåg att jag ville så gärna gå fram och prata med dom.. Efter några träningar var vi kompisar, och vi började vara med varandra efter skolan, men hon gick ju på Ingared och jag på Ödenäs, men på måndagar hade vi idrott, slöjd och musik i Ingared och då slutade vi samtidigt så då passade vi på att åka med varandra innan handbollsträningen började! Jag åkte oftast hem till henne, har ingen aning om varför men det bara blev så.

Jag ångrar verkligen inte att jag har träffat henne. Jag älskar den där tjejen
 

Signe Johansson

Jag har känt Signe i fyra fem år kanske. Under de åren har jag bara kommit närmare och närmare den här tjejen, hon är som en syster för mig, hon förstår de sakerna jag säger, hon kommer med bra tips om hur jag ska göra när jag har det svårt, för hon har själv vart med om samma saker. Eller i alla fall de flesta saker. Det känns lite som att vi har varit kompisar hela livet. Visst, det blir lite bråk ibland, men vi löser det alltid. Systrar bråkar men de är ändå systrar. Nu ska jag berätta om ett litet minne jag har med Signe.

Vi bestämde att vi skulle träffas i Alingsås en dag på sommarlovet 2009. Vi gick runt och kollade på stan och köpte glass och lite sånt. Vi satte oss vid ån och bara pratade om allt vi kom på, solade och njöt. Efter ett tag smsade hennes dåvarande kille henne och sa att han ville träffas. Han sa att han och en kompis till honom var på Mjörnvallen och spelade fotboll. Så vi gick dit, men osmarta som vi var då, kunde vi inte vägen dit.. Men vi försökte så gott vi kunde, men vart vi än gick var det fel. Så vi ringde till William och frågade, han förklarade vägen och när vi hade gått en bit till såg vi ångbåtarna, så glada har vi nog aldrig vart! Vi gick till fotbollsplanerna och började spela lite med dom. Den dagen kommer jag aldrig glömma, ett minne för livet.

 
Anna Mathilda Johansson

Mathilda är en tjej jag kan prata med allt om, hon lyssnar så himla bra. Är väldigt lätt att vara med, och man har alltid roligt när man är med henne! Om man ligger i soffan och kollar på film eller något så kan hon ligga och bita på mitt finger eller i armen, jag känner inte många som gör det.. Hon har en otroligt fin personlighet och hon är fin hela hon.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emelievictoriia

I min blogg får ni läsa om vad jag gör på min fritid, vardag och lite smått och gott som kläder, jobb, mat och annat. Hoppas ni stannar!

RSS 2.0